Artiklar

Artiklar

#39 Arbetssugna trelleborgare stillar sötsuget på Scandi Candy

Ett par kilometer från skånska Vellinge mättas luften av sötlakrits och kola.
Här – på Scandi Candy i lilla Hököpinge – produceras varje år 1 600 ton lösgodis för distribution över världen. Ägaren Lars Pålsson tar gärna hjälp av flinka trelleborgshänder.
Det funkade förra gången jag jobbade med er, säger han om varför han för andra gången gett i uppdrag åt Kraftsamling att hitta personal.

 

I godislinjen. Hököpingeföretaget Scandi Candys grundare Lars Pålsson är noga med kvaliteten på sötsakerna – och med sin personal.
– För 20 år sedan kunde man ta in vem som helst men kraven är så mycket högre idag med alla dokument som ska läsas och fyllas i. Jag vill ha folk som kan jobba med händerna, men de måste ha med sig huvudet också.

 

Hököpinges godisfabrik stänger aldrig. Dygnet runt blandas socker- och sirapslösningar med majsstärkelse och smakämnen i stora metalltrummor, spritsas i formar eller till långa remmar och packas i påsmaskin eller för hand. Lokalerna är täckta av vetemjöl. Överallt står backar med färgglatt smågodis med lappar som berättar vart de ska skickas härnäst.

 

Vd:n och grundaren Lars Pålsson tvättar händerna noga och klär sig i vit rock och hårnät innan han visar runt. Han äter inte själv, trots att salta sillar och jordgubbsskruvar trängs längs vägen.
– Nej det blir inte så mycket. Kanske om vi precis börjat tillverka nån ny sort.

 

Efter 35 år i godisbranschen varav 25 i egna företaget Scandi Candy är sockersuget inte längre så stort.
– Jag jobbade på Fazer i Malmö i tio år innan de gick upp i Cloetta. Jag och en kollega hade redan innan dess funderat på att starta eget och var inte så intresserade av att jobba på Cloetta, men innan vi visste ordet av var vi anställda på Malaco istället. Så gick det tio år till och så lade Malaco också ned. Då startade vi Scandi Candy. Att det blev Hököpinge var en slump. Jag är själv uppvuxen i Uppåkra utanför Lund och idag bor jag på en liten gård vid Sturup, men här fanns helt enkelt en lämplig fabriksfastighet till salu.

 

1 600 ton gelatinfritt smågodis om året lämnar maskinerna, kontrolleras, packas och distribueras. Doften av sötsaker ligger tung i produktionen som drivs dygnet om.

 

Familjebildande och nyköpt hus kom dock emellan för affärspartnern och Lars Pålsson fick bygga ett nytt team. Sedan starten 2002 har han haft paret Åsa och Thomas Laurell vid sin sida i företaget, och idag sysselsätts 20 personer varav merparten i produktionen.

 

Scandi Candys affärsidé är enkel: Kvalitetsgodis på huvudsakligen svenska råvaror och fritt från gelatin, det vanligaste bindemedlet i godistillverkning. Lars Pålsson valde bort gelatinet och ersatte med majsstärkelse i samband med utbrotten av galna ko-sjukan i början av 2000-talet, i samma tid som han skapade Scandi Candy. Genom beslutet nådde han också nya kundgrupper i veganer och de som av religiösa skäl inte vill äta gelatin.

 

Majsstärkelse istället för gelatin, och prima svenskt socker för att söta skogsbär och hallonremmar. Även Scandi Candys produktion sockras, med arbetssugna trelleborgare genom Kraftsamling. Lars Pålsson rekryterade genom Kraftsamling för ett par år sedan, prövade inhyrd personal en period ”det gör jag inte om, det blir bara dyrt”, och har nu återkommit till kraftsamlingsfamiljen.
– Det funkade förra gången jag jobbade med er. Hade det inte gjort det så hade jag inte ringt tillbaka nu. Jag fick två personer för ett par år sedan och en av dem var kvar här i ett och ett halvt år innan hon sa upp sig. Det var hennes första jobb så det var absolut inget konstigt med att hon gick vidare efter ett tag.

– I senaste omgången anställde jag två produktionsmedarbetare. Tyvärr föll en ifrån efter ett tag. Det visade sig att hon hade diabetes och då är det kanske inte så lämpligt att jobba med godis och provsmaka för att kolla kvaliteten. Synd, för hon var skitduktig.

 

Lars Pålsson tillbringar stor del av sin vakna tid vid skrivbordet på Scandi Candy.
– Jag är 67 år nu men fortsätter jobba så länge jag tycker det är roligt. Det blir fortfarande mer än tolv timmar om dagen, men i jobbet får jag ju träffa yngre människor och folk från hela världen.

 

Scandi Candy visar fina siffror. Det finns pengar i kassan, soliditeten är god och resultat och omsättning visar stigande kurvor sedan lång tid. Lars Pålsson är nöjd med bolagets ekonomi trots att mycket kapital investerats i dyra maskiner. Han pekar också på att aktieutdelningen varit sparsam, i stort sett obefintlig, i alla år.
– Vi har brutet räkenskapsår och omsätter uppåt 28 miljoner nu. Det är ganska bra. Vi har kanske dippat lite i augusti och september i år, när vädret blir bättre säljer vi lite mindre, men målet är att vi ska över 30 miljoner till nästa bokslut.

 

Hur klarar ni konkurrensen från billigare produkter och från utlandet?
– Vi klarar konkurrensen för att vi håller hög kvalitet, men det är inte lätt när de stora företagen i branschen kan ha personal för 30 kronor med hjälp av EU-bidrag och vår personal kostar 240 kronor per arbetstimme. Vi använder bara naturliga färger och naturligt socker i vårt godis och det ser jag som en fördel för oss. Jag tror att folk hellre vill ha bra godis som smakar bra, och det visar vår försäljning. Det är faktiskt så att jag kan sälja mer än vi har kapacitet att tillverka.

#38 Praktik skapar vinnare på Jula

Praktik före anställning?
Med oklart syfte, långa perioder och luddigt motiverade förlängningar värt att ifrågasätta – arrangerat av proffs ett utmärkt verktyg för att skapa anställningar.
Med tre av femton anställda från Kraftsamlings praktikservice ser Julas varuhuschef Henrik Ohlander upplägget som idealiskt. En vinna-vinna-situation, som han kallar den.
Det kostar kanske 100 000 kronor att anställa. Det är den krassa verkligheten. Nu får jag chansen att testa individen och skapa en lugnare introduktion än det hade blivit om jag anställde direkt.

 

Välkommen till Jula Svågertorp! Varuhuschefen Henrik Olander, själv trelleborgare som boende i Anderslöv, har samarbetat med Kraftsamling sedan butiken etablerades 2014.

 

Klockan är åtta och i Svågertorpsbutiken i Malmö är de röda Jula-skjortorna betydligt fler än antalet tidiga morgonkunder. Vid en lastpall plockar butiksmedarbetaren Andreas Nagy varor tillsammans med varuhuschefen Henrik Ohlander.

 

En annan av butikens 15 anställda skyndar förbi med en handtruck framför sig och ser varuhuschefen dubbelvikt över pallkragskanten.
– Är du här?, frågar han och låtsas förvånad. Akta ryggen, du är inte van vid den typen av rörelser.

 

25-årige Andreas Nagy är en av de tre trelleborgare som Henrik Ohlander anställt genom Kraftsamling. I likhet med de andra introducerades Andreas på Jula genom en kortare praktikperiod.
– Jag började här som praktikant i april men nu är jag inne på min fjärde månad som anställd, säger Andreas Nagy. Innan dess var jag på en restaurang i Malmö, men från årsskiftet och fram till att jag kom till Jula var jag arbetslös.

 

Han återgår till att plocka varor, och lägger till:
– Jag trivs riktigt bra här. Som det känns nu vill jag vara kvar här så länge jag får och kan.

 

Även Henrik Ohlander är nöjd. Han kom i kontakt med Kraftsamlings rekryterare första gången för några år sedan och har odlat relationen sedan dess.
– De tre som jag anställt genom er har kommit in genom praktik. Det är en jättebra väg, det har jag alltid tyckt. En vinna-vinna-situation. Får jag en bra relation med er håller vi förstås kontakten när vi har möjlighet att ta in en ny person, och kan vi vårda praktikanten och han eller hon därigenom får förutsättningar att göra ett bra jobb här så vinner alla på det. Alla.

 

Jula har funnits på handelsområdet Svågertorp i Malmös södra utkant sedan 2014. Koncernen har totalt 90 butiker i Sverige, Norge och Polen, och omsätter drygt sex miljarder kronor på 3 000 anställda. Ett storföretag, men fortfarande familjeägt av andra generationen Blank från Västergötland.

 

Henrik Ohlander fanns i företaget redan innan Jula etablerades på Svågertorp och 41 år gammal gedigen erfarenhet av detalj- och dagligvaruhandel. Som 13-åring började han jobba extra i pappans Vivo-butik. Och på den vägen är det.
– Jag bestämde mig tidigt att jag inte skulle jobba inom handel men så blev det ändå, säger han. När vi skulle öppna här var jag varuhuschef på Stora Bernstorp på andra sidan stan. Det var min chef som bad mig öppna varuhuset här på Svågertorp. Jag har faktiskt arbetat här tidigare också, som ställföreträdande butikschef på K-Rauta här intill.

 

Kraftsamlings rekrytering Andreas Nagy, till höger, är inne på fjärde månaden som anställd på Jula och hoppas kunna jobba i företaget en lång tid framöver. ”Jag vill vara kvar här så länge jag får och kan.”

 

Svågertorp hyser idag ett trettiotal handelsföretag. Området har renodlats och mindre verksamheter inom andra näringar än handel, ”frifräsare” som Henrik Ohlander kallar dem, har successivt flyttat ut. Byggmarknader, elektronikkedjor och andra sällanköpsbutiker som Jula, Biltema och Harald Nyborg dominerar. Livsmedelshallar lyser med sin frånvaro och avsaknaden av ett Coop eller Ica Maxi gör att Svågertorp-handlarnas säljstatistik blir jämnare över dagen. De toppar och dalar som dagligvaruhandeln ger upphov till saknas.
– Idag är det här Malmös starkaste handelsområde. Pratar vi om kedjebutikerna kan man nästan säga att du knappt finns om du inte finns här. Alla de stora namnen är här. Jag tror det var Bauhaus som kom först, för 15 år sedan, och sen kom alla andra. Malmö stad blev nog tagna på sängen av boomen och kundtillströmningen när Svågertorp etablerades. För bara ett par år sedan kunde ju folk knappt komma ut på gatan från parkeringarna, men det är bättre flyt i trafiken nu när man har byggt tre rondeller efter varandra.

 

Även möbeljätten Ikea lockades till Svågertorp, men har inte inneburit ett självklart lyft för övrig handel på området.
– Man skulle kunna tro att det märktes mer än det gör, men ställ dig frågan själv: Hur sugen är du på att gå in i andra butiker efter att du varit en halv dag på Ikea? Vi har kanske fått ett litet, litet lyft med Ikea här, men samtidigt attraherar vi inte riktigt samma kunder. De har fler lägenhetskunder än bygghandeln och vi andra som ligger närmare den.

 

Varuhuschef Henrik Ohlander har för länge sedan förlorat sig i berättelsen om Julakoncernen och Svågertorp. Under tiden har Andreas Nagy tömt pallen och gått vidare till andra arbetsuppgifter.

 

Vad är storsäljaren i sortimentet?
– Gissa, säger Henrik Ohlander.

 

Tryckluftskompressorer? Hylsnyckelsatser?
– Nä. Det är arbetskläder. De är fantastiskt prisvärda och säljer jättebra. Ta en titt på mindre hantverksföretag så ser du att många bär vårt märke Bluewear.